Abort

Jag vill inte ändra på några abortlagar eller sådär, så tro inte det, men samtidigt tycker jag att det är viktigt att upplysa folk om vad en abort faktiskt innebär samt försöka uppmuntra människor till att frivilligt välja att behålla barnet om det är möjligt sålänge det inte innebär någon skada för modern eller sådär. För jag tror att en vuxen människa som idag kanske är en feminist och lever ett gott liv med tak över huvudet och mat för dagen här i det jämställda välfärdslandet Sverige, förmodligen är tacksam för sitt liv och tacksam för att hen inte blev aborterad varken som nyfödd bebis eller som ofödd bebis. Därför är det svårt för mig att uppmuntra något som faktiskt släcker människoliv systematiskt. Liv som inte har en möjlighet att försvara sig själva eller yttra sig själva. För det kan vi väl vara överens om iallafall dvs att abort både före och efter födseln faktiskt släcker ett människoliv som inte får samma möjlighet till livet som du och jag har fått? Är vi överens där så blir frågan ganska självklar för varenda sund människa i världen. I Sverige är nästan 50 % av alla föräldrar ändå skilda från varandra och om man hatar barn tror jag ändå att den vuxne individen i framtiden hade uppskattat ett liv även utan sina biologiska föräldrar.

Såsom feminister vill att maskulinister ska tänka på deras rättigheter i samhället så vill jag tänka på de i samhället som är allra svagast och mest utsatta, dvs de allra minsta av

människoliv, både pojkar och flickor. Det enda motargumentet är att vi bara är en död cellklump fram tills att vi inte är det längre, och då plötsligt så blåses det liv i oss mirakulöst från en ängel kanske mitt under hela processen. Det kanske är så, ni kanske har rätt, jag vet inte! Den stora frågan är isåfall när detta sker och när embryot blir en människa med egna rättigheter över sin egen kropp och sina egna val. Om det kanske är efter 40, 80 eller 120 dagar? Frågan handlar inte om att särbehandla eller förtrycka kvinnor, den handlar om livet som du och jag lever här och nu. Det handlar inte heller om ifall fostret känner någon tillfällig smärta eller inte under aborten, för den tillfälliga smärtan som möjligtvis uppstår är ingenting i jämförelse med straffet att inte få chansen att leva alls. Med det sagt är man inte en dålig människa för att man gör abort, och jag personligen har ingenting att vinna på att det blir färre aborter. Den som vinner är Sverige och samhället och möjligtvis föräldrarna inklusive kvinnan på senare dar i livet.

Mitt mål är inte att skambelägga eller peka finger utan istället att bidra till att samhället kommer till en punkt där människor inser att livet faktiskt är något som man inte bör ta för givet och att varje nytt liv inte bör ses som en börda utan istället som en gåva. För kommer du ihåg? Livet ä' en gåva, och den gåvan ska man ta' vara på 🥹🥺🥺

Ett annat samhällsproblem är att det föds för få barn i samhället jämfört med hur många människor som faktiskt dör. Svenska folket riskerar att dö ut och enda lösningen är att föda fler barn.

Även om jag inte kan bevisa det så tror jag också att det uppstår en obalans i samhället när man systematiskt gör så många aborter som vi gör i Sverige. Vi har satt det i system att göra aborter som om det vore samma sak som att gå på toaletten. Men det är det inte. Vill man inte ha barn så är det väldigt enkelt att inte bli med barn, men om man däremot blir med barn ändå så är det kanske för att det är menat att bli det? På YouTube finns det en kvinna som heter Candace Owens och hon förklarar att jättemånga aborter i USA inte beror på kvinnor men på män. Hon förklarar att statistiskt sett är det ofta männen som övertalar sina kvinnor att göra abort, även om kvinnorna vill behålla barnet. Iallafall är det så i utsatta områden där säger hon. Jag har inga belägg för det men kan tänka mig att det även finns liknande fall här i Sverige där till exempel föräldrar eller pojkvännen pushar den blivande mamman att göra abort för att hon är ”för ung” eller sådär, även om hon själv kanske vill behålla barnet. Detta är att bestämma över någons kropp om något.

Lill-Babs till exempel fick sitt första av många barn när hon var 16 år utan större bekymmer och verkar ändå ha levt ett bra, framgångsrikt liv i frihet här i patriarkala Sverige trots att hon var en kvinna. Det finns också en bra dokumentär om 'Sveriges Yngsta Mamma' som visar på att nytt liv inte förstör en ung kvinnas liv men istället kan bli det bästa som någonsin hänt henne och pappan. Det finns fler 14 åriga mammor som fått barn här i Sverige och som lever ett bra liv idag och något dessa unga mammor har gemensamt är att de beskriver själva förlossningen som 'enkel' och 'smärtfri' till skillnad från så många andra äldre mammor som jätteofta upplever det motsatta och istället väljer att göra kejsarsnitt. Varför är det så tror du?

Kritikerna säger att dessa unga mammor tvingas växa upp snabbt och på grund av sin bäbis mister sin egen barndom. Samtidigt undrar man, varför så många unga tjejer i Sverige mår dåligt och vissa även gör självmordsförsök samt vårdas flera gånger oftare än pojkar för självskadebeteende, särskilt i åldern 10–17 år, trots att de inte är gravida? Hör och häpna, en ny svensk kohortstudie (2026) visar faktiskt att graviditet är skyddande och att risken för självmordsförsök sjunker med 70–90 % under graviditeten jämfört med tiden innan samt att effekten var särskilt tydlig hos yngre och ogifta kvinnor. Wow. Är det inte därför en bra idé att försöka uppmuntra alla dessa svenska tonårstjejer som vem vet hur, blir gravida på det ena eller det andra sättet, att behålla sina barn istället för att göra abort samt att ge dem allt det stöd och den hjälp på vägen som behövs för att de ska kunna fortsätta sina studier och ha tid över till sina vänner och sin fritid, precis som alla andra privilegierade och rika barn i den åldern?

Gällande bebisens utveckling i magen så menar vissa feminister att embryot i mammas mage inte är ett levande barn utan endast en del av kvinnans kropp och att kvinnan därför har rätt att bestämma över sin egen kropp. Men är embryot då inte lika mycket en del av mannens kropp eftersom att spermien från början kom från mannens kropp? Biologisk fakta säger faktiskt att embryot varken är en del av mammans eller pappans kropp, för när spermien och ägget möts bildas en ny cellkombination som startar en helt separat utveckling med en helt egen uppsättning DNA som skiljer sig från både mamman och pappan, och redan i vecka 3 genomgår embryot en av sina viktigaste faser och börjar bilda sina organ såsom hjärtat ❤️, och i vecka 5 börjar det lilla människohjärtat slå och pumpa blod.

I vecka 6-8 börjar ansikte och lemmar formas. I vecka 9-10 är alla grundläggande organ och kroppsdelar på plats och könsorganen börjar utvecklas invändigt, och man kallar nu embryot för ett foster. I vecka 11-14 börjar fostret göra kullerbyttor och känselreceptorer utvecklas i huden. I vecka 15-16 får fostret hår på huden och har nu utvecklat vissa reflexer som gör att det kan hitta och suga på tummen. I vecka 17 pumpar bebisens hjärta runt ungefär 24 liter blod per dygn, 140-150 slag i minuten, och styrs helt av sitt eget nervsystem. I vecka 18 har bebisens fingrar och tår fått helt unika fingeravtryck och har också börjat gäspa. I vecka 19-21 kan fostret börja höra ljud inifrån och utanför kroppen, som mammans hjärtslag eller röster, samtidigt som mamman börjar känna de första tydliga sparkarna i magen. I vecka 22 väger bebisen nästan ett halvt kilogram och ögonbryn och hår blir synliga och ansiktet ser nu ut som en färdig, liten bebis i miniatyr. I vecka 23-24 kopplas bebisens nervbanor ihop med hjärnbarken fysiskt, och vid tidig förlossning kan bebisen med stor sannolikhet överleva tack vare modern intensivvård och det är exakt därför gränsen för abort går typ här, för att bebisen innan detta stadie inte anses vara 'livsdugligt' nog att överleva på egen hand utan mamman.

Ytterligare ett argument för att låta fler bebisar födas är att aldrig någonsin i historien har så många människor haft det så ekonomiskt bra som vi har det idag i Sverige. Vi har tillgång till rent vatten och mat, boende och sjukvård. Vi har mer resurser än våra förfäder ens kunde drömma om och fler möjligheter att föda och uppfostra barn än någonsin förut, men väljer ändå att inte skaffa barn som aldrig förr i hela vår historia. Till och med i många andra, mycket fattiga länder föder man många fler barn än vad vi gör i Sverige.

Därför växer deras befolkning och vår befolkning krymper. Idag görs cirka 35 000 aborter i Sverige per år, vilket är högst i Norden, medan det föds ungefär 97 000 i Sverige per år. Det betyder att mer än 25 % av alla svenska graviditeter blir aborterade varje år. I världen sker ungefär 200 000 aborter om dagen, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av alla graviditeter i världen. Ungefär hälften av alla dessa aborter i världen räknas som osäkra då det saknas rätt vård och medicin, och därför är osäkra aborter en av de ledande orsakerna till mödradödlighet i världen. Därför tror jag inte att förändring bör ske genom lagstiftning utan istället genom samhällsreform och insikt om att livet faktiskt är det mest värdefulla som finns i hela livet, och att det är tack vare graviditeten och tack vare att våra mödrar tog hand om oss och framförallt gjorde beslutet att behålla oss, som vi alla finns här. Det finns liksom inget annat sätt att komma till världen på för man kan liksom inte ta sig hit på något annat sätt. Det kan bara ske genom att en mans spermier når en kvinnas ägg och att de båda beslutar att behålla barnet... Såvida man inte heter Jesus och föds av Jungfru Maria eller sådär, som otroligt nog men väldigt passande i just den här debatten råkade bli gravid precis när hon var typ........12? Kors i jösse namn! Mamma mia! Holy Macaroni! Dra på trissor! Jesus Amalia! Håll i hatten! Sakta i backarna! Herre min je! Sacre bleu! Skjut mig på fläcken! Ja typ sådär. Som tur var behöll den väldigt unga Maria barnet och därmed fick lille Jesus födas till livet här på jorden precis som dig och mig. Så det så!

Men om vi ska återgå till allvaret, en av anledningarna till att människor väljer att göra abort är pga missbildningar eller skador som ett foster kan få, men samtidigt som

fosterskador kan uppstå av genetiska skäl så måste vi också informeras om att risken för bland annat kromosomavvikelser ökar markant ju äldre den gravida kvinnan är, särskilt efter 35-40 års ålder, och därför bör kvinnor uppmuntras till att föda barn tidigare än så även om det är på bekostnad av karriären. I mitt Sverige bör familjer känna att det är lätt att skaffa barn i tidigare åldrar istället för att skjuta på det av ekonomiska skäl tills det kanske är för sent. Samtidigt bör vi informeras om att alkohol och nikotin är en av de vanligaste orsakerna till icke-ärftliga fosterskador såsom hjärnskador och ansiktsmissbildningar. Även starka läkemedel kan påverka fostret och bör därför om möjligt undvikas av gravida kvinnor.

Samtidigt som feminister påpekar att graviditet i sig är en risk för kvinnans liv så är det viktigt att nämna att ingen abort är helt riskfri heller, att kvinnor bör veta om att en medicinsk abort är ett kemiskt ingrepp i den mänskliga biologin som leder till smärta och kraftiga kramper när livmodern tömmer sig, illamående, kräkningar, diarré, feber, frossa, trötthet och en kraftig blödning mer än en vanlig mens som kan fortsätta 1-3 veckor och kan kräva blodtransfusion. Även hormoner i kvinnan blockeras, och vid allvarliga komplikationer kan en svår infektion skada äggledarna, eller om abortmedicinen inte dödar barnet helt och man gör ett kirurgiskt ingrepp i modern så finns risken att det uppstår skador på livmodern eller livmoderhalsen. En abort påverkar också moderns psykiska hälsa då vissa rapporterar att de under processen upplever sorg, skuld, oro och ambivalens, medan andra upplever lättnad. Detta tycker jag är ganska logiskt: har man blivit våldtagen så känner man sig efteråt nog väldigt lättad, medan man, om ens föräldrar eller partner pressat

eller hotat en till aborten, inte mår bra alls. För graviditeten är det enda som rent biologiskt för mänskligheten vidare, och därför är det väldigt logiskt att naturen belönar modern särskilt efter att barnet är fött med massvis av hormoner såsom oxytocin, dopamin, endorfiner m.m., och att många kvinnor därför beskriver moderskapet som en av de mest meningsfulla upplevelserna i livet. Denna upplevelse och djupa anknytning till sitt barn är något som pappor inte riktigt får uppleva på samma sätt, vilket är extremt orättvist men är ett faktum som aldrig lyfts fram av feministerna. Varför inte då? Jo, för att världen har befunnit sig i ett mörker där män har fört våld mot kvinnor (men också mot män), och därför är det svårt för feminister att se framför sig en familj där pappan verkligen älskar mamman och mamman verkligen älskar pappan och båda föräldrarna verkligen älskar sina barn och vill varandra inget annat än det absolut bästa. Jag tror att ju mer människor mediterar och kommer till självinsikt, desto mindre kommer de vilja söka efter att fylla sitt inre tomrum med snabba hook-ups och konstant nya partners vilket också är en av anledningarna till att folk gör aborter från första början, för att man inte älskar varandra och därför inte vill dela vårdnaden av en jobbig tidskrävande bebis liksom. Hur vore det om människor istället kunde må bra bra i livet och känna mening med livet också fram tills den dagen de träffar någon de verkligen älskar jättemycket och vill bilda en familj tillsammans med?

Slutsats: behåll aborträtten i Sverige precis som den är idag men uppmuntra svenska folket att föda fler barn genom att gör det möjligt för alla som verkligen vill ha barn, att ha råd att föda och ta hand om fler barn.