Meditation

Låt mig börja med det viktigaste av allt i hela partiprogrammet: meditation.

När jag ser tillbaka på mitt eget liv så brukar jag dela upp det i två delar: mitt liv innan jag började meditera och mitt liv efter att jag började meditera.

Därför vill jag nu dela med mig av allt jag har lärt mig om meditation och om alla de positiva förändringarna som meditation har gett och fortsätter att ge, både mig och miljontals andra människor runt om i världen varje dag, en sittning i taget.

Samtidigt vill jag inte påstå att meditation är något mirakel för precis alla människor eller lova att meditation löser världens alla problem, men för mig personligen så är meditation faktiskt ett mirakel. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt än att det är det absolut bästa jag någonsin har lärt mig i hela mitt liv. För om du frågar mig finns det ingen rikedom i världen som kan köpa den frid och harmoni som uppstår inombords när man tack vare meditation övervinner sina gamla, inrotade beteendemönster och negativa tankar – sådana som genom livet annars ställer till med så mycket elände och lidande.

Kanske är det just därför meditation finns – som ett naturligt och universellt verktyg som minskar vårt ofta onödiga lidande.

Och vem av oss går inte runt och bär på en massa onödigt lidande? Ju mer av det gamla lidandet vi löser upp, desto mer utrymme öppnas inom oss för sann glädje och ren lycka. Och vem vill inte bli lycklig?

Jag tror att vi alla på ett eller annat sätt söker oss till lycka. Men i vår blindhet och okunnighet söker vi den ofta på fel ställen, utanför oss själva och långt borta: i saker, pengar, makt, lust, begär, status eller relationer, för att nämna några, men även när vi når en sådan världslig lycka är den ändå bara tillfällig. Den varar inte för evigt. Detta är en av anledningarna till att jag är djupt tacksam mot alla människor som fört vidare kunskapen om meditation i tusentals år, från mästare till lärjungar, generation efter generation.

Jag är också väldigt tacksam för att jag själv gjorde allt vad jag kunde för att lära mig meditera ordentligt och på rätt sätt från grunden och på så sätt inte hamnade i några fällor som annars är ganska vanliga och som gör att en del personer inte upplever några resultat alls eller till och med gör att de ger upp innan resultaten kommer. Därför vill jag göra vad jag kan för att uppmuntra andra att också lära sig att meditera på rätt sätt, om de själva vill, genom att berätta hur jag gjorde och hur jag inte gjorde under min egen resa från att jag var nybörjare fram till idag nästan tio år senare.

Ekorrepartiets ambition är därför att ge varje människa som vill lära sig meditera möjligheten att göra det, med rätt vägledning och med så goda förutsättningar som möjligt.

I mitt eget liv är meditation idag en självklarhet som jag inte skulle byta mot något annat.

Den har varit som ett ljus genom mina mörkaste perioder, och det ljuset lyser fortfarande. Därför tycker jag att meditation också borde vara en självklarhet i det svenska samhället – ett samhälle som just nu går igenom många svårigheter och som behöver nya verktyg för att ta sig ur dem.

Givetvis ska meditation alltid vara frivillig och aldrig tvingas på någon. Samtidigt tror jag att mer forskning skulle få även de mest tveksamma att åtminstone ge meditation ett försök. Om inte annat kan jag den dag jag dör säga att jag gjorde det lilla jag kunde, att jag gav mitt allt för att minska lidandet i mig själv, i samhället jag levde i och i världen omkring mig.

Med det sagt kan jag rekommendera en dokumentärfilm som heter "Doing Time, Doing Vipassana" som inspirerade mig för länge sedan och som handlar om just meditation, eller närmare bestämt insiktsmeditation, även kallad Vipassanameditation. Filmen utspelar sig inte var som helst, utan bland fångar som deltar i en 10-dagars Vipassanakurs i ett av de mest ökända fängelserna i Indien – ett land långt borta, men också landet där Vipassanameditation har sitt ursprung.

När jag såg den för första gången hade jag såklart massvis med frågor efteråt och undrade bland annat var jag skulle kunna gå på en sådan 10-dagars Vipassanakurs för att lära mig att meditera. Jag tänkte liksom: måste jag verkligen dömas till livstidsfängelse i Indien för att få möjligheten att uppnå inre frid, harmoni och lycka? Varför finns det ingen dokumentär om meditation i ett svenskt fängelse? Varför kan jag inte gå en kurs utan att hamna i fängelse, kanske någonstans i närheten av där jag bor?

Som tur var så behövde jag inte bli kriminell för att lära mig meditera. Dessutom hade universum andra planer för mig.

Innan jag ens började meditera så kom jag av en slump över en pranayamakurs på internet där jag fick lära mig praktisera andningsövningar på ett korrekt och säkert sätt hemifrån i syfte att öka syreupptaget i kroppen, öka lungkapaciteten, stärka uthålligheten och konditionen samt att hålla andan längre. Några år senare, när jag kände att jag bemästrat andningsövningarna och ville vidare till nya nivåer, så dök det rätt som det var upp en onlinekurs om meditation som jag då inte kunde låta bli att köpa. Viktigt att poängtera är att det då inte var Vipassanameditation som undervisades i onlinekursen utan en annan, mycket enklare typ av nybörjarmeditation som hette mantrameditation.

Den kursen var verkligen toppen och precis det jag sökte just då. Den var inte alltför komplicerad för en nybörjare men samtidigt gav den så mycket mer än vad bara andningsövningar gjorde. Värt att nämna är att jag fortsatte praktisera andningsövningar i många år vid sidan om meditationen och gör det än idag. Det ena utesluter inte det andra – istället kompletterar andningsövningar och meditation varandra väldigt väl. Ytterligare något år efter att jag lärt mig mantrameditation så blev jag faktiskt tipsad av onlineläraren att nästa naturliga steg vidare var att gå på en 10-dagars Vipassanakurs. Plötsligt kom jag ihåg dokumentären jag sett för länge sedan och beslutade mig för att jag äntligen var redo att lära mig den sista och högsta av meditationsteknikerna. Att-se-saker-som-de-är-meditation: Vipassana.

När min första 10-dagars kurs var bokad och dagen till slut kom då jag skulle lära mig Vipassanameditation så var jag, utan att överdriva, väl förberedd och fullt redo. Jag hade praktiserat andningsövningar i nästan fyra år och mantrameditation i nästan två år. Jag var van vid att sitta stilla varje dag två gånger om dagen och kunde utan problem följa de instruktioner min meditationslärare gett mig. Utan denna vana och tidigare erfarenhet så vet jag inte om jag hade klarat av att sitta en hel 10-dagars kurs som är väldigt intensiv, eller om jag ens hade förstått meningen med Vipassanatekniken.

Idag är jag tacksam för att jag inte rusade in i Vipassana som en del människor gör, utan att jag istället tog min tid och lärde mig grunderna först inom pranayama och mantrameditation och tränade på dessa några år innan jag beslöt mig för att gå på min första vipassanakurs. Ungefär som i Karate Kid-filmen: 'Wax on, wax off, Daniel-san, then paint the fence!' För även om det är tråkigt ibland att måla staketet dag ut och dag in, så är det i den dagliga disciplinen som framstegen görs och framgångarna till slut uppnås. Inte genom att ta sig vatten över huvudet. Ungefär som att vi först går i förskolan, grundskolan och gymnasiet innan vi börjar på universitetet. Vipassana är som en universitetsutbildning medan pranayama är som en förskoleutbildning. I stora drag.

Ekorrepartiets största målsättning är därför att göra det så enkelt som möjligt för alla intresserade att hitta svar på sina frågor om andningsövningar och meditation samt att komma igång med sin inre träning en gång för alla. Att lära sig grunderna först och de avancerade sakerna sist.

För sin egen skull, för samhällets skull och för världens skull. För att må bättre inombords och för att leva ett gott liv, helt enkelt.

Och vem vill inte må bra och leva ett gott liv?

Om du vill veta mer rekommenderar jag att du ser dokumentären Doing Time, Doing Vipassana, som visar hur insiktsmeditation har använts för att hjälpa människor att förändra sina liv, bland annat i ett indiskt fängelse.

Dokumentären är på engelska men finns med svensk textning och med undertexter på flera andra språk.

Se dokumentären här..

Vipassana är en icke-sekteristisk meditationsteknik som vem som helst kan lära sig oavsett religion, bakgrund, klass eller ställning i samhället. Vipassanameditation är till för alla helt enkelt!

OBS: Om du vill lära dig Vipassanameditation, försök inte lära dig den hemifrån eller på egen hand. Gå istället en 10-dagarskurs på ett Vipassanacenter. Vissa tycker att det är bra att först läsa böcker om Vipassana, men det är inte nödvändigt. Teori och praktik kompletterar varandra, men hellre för mycket praktik än för mycket teori.