0 Våldtäkter I Sverige

Ekorrepartiets mål är tydligt: noll våldtäkter i Sverige.

För att nå dit måste vi först se problemet som det faktiskt är. Siffrorna nedan kommer från Brottsförebyggande rådet (Brå), Stiftelsen Allmänna Barnhuset och annan forskning. De visar tre saker: problemet är mycket större än polisstatistiken visar, de flesta förövare är någon offret känner, och väldigt få fall leder till en dom.

Under 2025 anmäldes 27 117 sexualbrott till polisen — 5 % fler än året innan. Av dem var 10 014 våldtäkter (2 % färre än 2024).

92 % av de anmälda våldtäkterna gällde kvinnor och flickor, 8 % män och pojkar.

3 802 av våldtäkterna (38 %) gällde barn under 18 år — 2 521 av dem barn under 15 år. Det var färre än 2024, men 26 % fler än 2016.

Dessutom anmäldes 4 664 sexuella ofredanden mot barn — 42 % av alla anmälda sexuella ofredanden.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat från cirka 6 700 år 2016 till drygt 10 000 per år 2024–2025.

En viktig del av förklaringen är samtyckeslagen från 1 juli 2018: fler handlingar räknas nu som våldtäkt. Enligt Brå saknade två tredjedelar av de anmälda våldtäkterna 2023 inslag av våld.

Den vanliga bilden av en våldtäktsman är en främling i ett buskage. Verkligheten ser annorlunda ut. Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna 2025 begicks tre av fyra (75 %) av någon offret kände: en partner (37 %), en bekant (36 %) eller en familjemedlem (2 %). En helt okänd person låg bakom 25 %.

Bland kvinnor som anmält våldtäkt var partnern förövare i 38 % av fallen. Bland män som anmält var förövaren oftare okänd (37 %).

Nästan alla som misstänks för våldtäkt är män — 98 % år 2022.

Polisstatistiken visar bara de brott som anmäls. För att se helheten frågar Brå varje år ett stort slumpmässigt urval av befolkningen mellan 16 och 84 år (cirka 200 000 personer) om de utsatts för brott. Undersökningen heter Nationella trygghetsundersökningen, NTU.

Under 2024 uppgav 3,8 % av befolkningen att de utsatts för ett sexualbrott — 6,2 % av kvinnorna och 1,0 % av männen. Det motsvarar över 300 000 personer under ett enda år. (Då räknas inte barn under 16 år.)

Bland unga kvinnor är det ännu vanligare: var femte kvinna mellan 16 och 24 år (20 %) uppgav att hon utsatts under 2024. Bland kvinnor 20–24 år var det 25 %.

För de grövsta brotten — där någon använt våld, hot eller tvång för att genomföra en sexuell handling — uppgav 0,7 % av befolkningen (1,1 % av kvinnorna) att de utsatts. Det motsvarar omkring 55 000–60 000 vuxna personer på ett år. Samma år (2024) anmäldes knappt 6 000 våldtäkter mot vuxna.

Enligt NTU har andelen som utsätts för sexualbrott minskat sedan toppen 2017. Att anmälningarna ändå ökat betyder alltså inte nödvändigtvis att fler utsätts — en bredare lag och fler som vågar anmäla är troliga förklaringar.

Den senaste nationella kartläggningen (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Våld mot barn 2022) frågade 5 820 elever i årskurs 9, alltså ungefär 15-åringar. 28,6 % hade utsatts för sexuella övergrepp någon gång under uppväxten — 43,2 % av flickorna och 12,5 % av pojkarna. Det är ungefär 8 elever i en klass på 28. De åtta är inte jämnt fördelade: i en klass med 14 flickor och 14 pojkar är ungefär 6 av flickorna utsatta och ungefär 2 av pojkarna.

Här räknas alla former av sexuella övergrepp, också digitala och övergrepp från jämnåriga — inte bara våldtäkt.

Andelen har ökat, från cirka 20 % i den förra mätningen (2016) till cirka 29 %. Ökningen gäller framför allt övergrepp via nätet:

• Utsatta av en okänd vuxen: från 6,3 % till 12,2 % av alla elever — en fördubbling.
• Utsatta av en jämnårig: från 15,4 % till 21,3 %.

En ny nationell studie pågår just nu (Unga, sex och internet, ca 7 000 gymnasieelever i årskurs 3 på gymnasiet, datainsamling hösten 2025–våren 2026). Resultaten kommer 2027 och tar för första gången upp AI-manipulerade nakenbilder.

Bara en liten del av de anmälda våldtäkterna leder till att någon ställs till svars. Under 2024 klarades omkring 9 av 100 anmälda våldtäkter mot vuxna kvinnor upp — alltså att en misstänkt person kopplades till brottet genom åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. Alla dessa leder inte heller till fällande dom.

Ofta handlar det inte om att offret inte blir trott, utan om att det är svårt att bevisa vad som hänt när bara två personer var där.

Samtyckeslagen har gjort skillnad: både antalet åtal och antalet fällande domar för våldtäkt ökade kraftigt efter 2018. Antalet fällande domar låg på omkring 190 per år före 2018, och var 333 år 2019 och 341 år 2020.

Nej. En global studie i The Lancet (2025) visar att nästan var femte kvinna (19 %) och var sjunde man (15 %) i världen har utsatts för sexuellt våld före 18 års ålder. Bland kvinnor är andelen till exempel 30 % i Nederländerna, 28 % i USA och 24 % i Storbritannien. Mätmetoderna skiljer sig mellan länder och studier, så siffrorna går inte att jämföra rakt av med Sveriges — men de visar att problemet finns överallt.

Frågan om förövarnas bakgrund dyker ofta upp i debatten, så vi vill vara ärliga om vad forskningen visar.

Två studier från Lunds universitet har undersökt personer som dömts för våldtäkt. Den första (Khoshnood m.fl., 2021) fann att 59 % av de 3 039 som dömdes 2000–2015 hade utländsk bakgrund, och att 48 % var födda utomlands. En uppföljning (2025) av 4 032 dömda 2000–2020 fann att 37 % var födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar.

Överrepresentationen fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till socioekonomisk status, missbruk, psykisk ohälsa och tidigare brottslighet — tydligast för personer som kommit till Sverige vid 15 års ålder eller senare.

Forskarna skriver själva att orsakerna behöver utredas mer.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg vilka som hamnar i den statistiken. De dömda är en mycket liten och utvald del av alla förövare. De flesta våldtäkter anmäls aldrig, och av de anmälda leder bara en liten del till dom. När den första studien kom 2021 lyfte Stina Holmberg, forskningsråd på Brå, två möjliga förklaringar. Den ena gäller anmälningarna:

Det kan vara så att man är mer benägen att anmäla något man blivit utsatt för, om brottet utförts av någon man känner sig mer främmande för, och som har låg social status.

Den andra är att skillnader i kultur och synen på kvinnor kan spela in. Båda kan vara sanna samtidigt, och ingen av dem är färdigutredd.

Det vi vet säkert är detta: tre av fyra anmälda våldtäkter mot vuxna begås av någon offret känner — en partner, en bekant eller en familjemedlem — och de brotten anmäls mer sällan än när förövaren är okänd. Att bara prata om en grupp förövare missar alltså den största delen av problemet. Målet noll våldtäkter gäller alla.

1. Brottsförebyggande rådet, Anmälda brott 2025 (publicerad 31 mars 2026)
2. Nationellt centrum för kvinnofrid, Kriminalstatistik och våldsutsatthet
3. Storasyster, Brå:s brottsstatistik 2025
4. Brottsförebyggande rådet, Swedish Crime Survey 2025 (Nationella trygghetsundersökningen, rapport 2025:15)
5. Ung idag (MUCF), Utsatta för brott – sexualbrott
6. Brottsförebyggande rådet, Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser (13 februari 2025)
7. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Våld mot barn 2022 (n = 5 820, årskurs 9)
8. ECPAT Sverige, Våld mot barn 2022 – en nationell kartläggning
9. Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Nationell studie om sexuella övergrepp 2025–2027
10. Jämställdhetsmyndigheten/Operation Kvinnofrid, Mål 5: Effektiv brottsbekämpning, baserat på Brå:s statistik över handlagda brott
11. Cagney m.fl., Prevalence of sexual violence against children, The Lancet 2025
12. Khoshnood m.fl., Swedish rape offenders – a latent class analysis, Forensic Sciences Research 2021
13. Khoshnood, Sundquist & Sundquist, Immigrant Background and Rape Conviction: A 21-Year Follow-Up Study in Sweden, Journal of Interpersonal Violence
14. SVT Nyheter (TT), Flertal våldtäktsmän har invandrarbakgrund (4 mars 2021)
15. Statistiska centralbyrån, Befolkningsstatistik 2025

Faktagranskat 29 september 2026. Uppgifter som inte gick att bekräfta mot källan är utelämnade och står utkommenterade i src/data/sexualbrott-2025.ts.